.

Ännu ett åsiktsinlägg.

jag tänkte ta upp ämnet "Att sälja hästar till ridskola" samt lista lite för och nackdelar. Väldigt, väldigt många människor vägrar i sten att sälja sina hästar och ponnyer till ridskolor och turridningsverksamheter, men är det alltid så att ridskolehästen far mer illa än om den är privatägd?

Fördelen med att sälja hästar till ridskola är att hästen tas om hand ordentligt. En seriös och populär ridskola med bra rykte och hästkunnig personal. Hästarna får vistas ute, oftast tillsammans med andra hästar, i flock. På ridskolor har de oftast näst intill minituösa rutiner, vilket också gagnar hästarnas välmående, mat en viss tid, en viss tid får de komma ut etc. De får också daglig motion och göra mycket olika saker. Blir hästen sjuk får de oftast rätt veterinärvård. De flesta ridskolor har ju ridlektionsverksamheten som största inkomstkälla, och därmed är det viktigt att hästarna är friska och fräscha för att kunna gå lektion. Kan inte tänka mig att det finns seriösa ridskolor som har ett sånt överskott av hästar att de kan ha en eller flera hästar ur lektion och utan behandling/utan att kolla upp varför hästen är sjuk.

De basala behoven uppfylls med andra ord.

Nackdelarna med att hästen går på ridskola är ju det som de flesta ältar. Elever som dunsar i sadeln eller rycker den i munnen, det är ett ständigt spring i stallgången/i boxen etc. Och visst, innan man får en sån balans och koordination så man kan rida hästen utan att det dunsas/man använder tygeln som "balanssnöre" så är det ju ett obehag för hästen. Alla är vi barn i början, och vilken ryttare satt upp för första gången och bara red, helt felfritt? Ingen. men att dra det så långt som att säga att ALLA ridskoleryttare gör på det sättet, det är ren lögn. Det är ju främst ridlärarnas uppgift att se till så att dessa nämnda ridlektionerna bedrivs så skonsamt som möjligt för hästens del, för ofta är det en kortare övergående period innan dessa ryttare får kläm på det hela. Sen tendenserar ridskolorna till att flytta mer och mer av sin verksamhet in i ridhuset istället för att rida ute på ridbana/ut i skogen, vilket kan göra hästarna lite trötta och så.

Då handlar det mer om att hästens mentala status kanske tar skada.

Jag själv är för att sälja häst till ridskola. jag tycker nämligen att hästens dagliga välbefinnande och behov är det viktigaste av allt. att den får tillåtelse att få vara HÄST, att den har bra rutiner, att den får mat varje dag etc.

Om jag, när jag säljer en häst, skulle dissa att sälja den till ridskola och istället säljer den till en privatperson som jag inte känner eller har träffat förut, skulle jag då vara garanterad att hästen får sina basala behov uppfyllda? Den kanske får stå i en lerig hage året runt, helt själv och får vatten på tisdagar? Och om hästen blir sjuk, tar h*n den till en veterinär då? Det vet ju inte jag. Jag vet heller inte hur människan som köpt hästen rider. Kanske hon dunsar i sadeln och rycker i tyglarna, fast h*n sagt att h*n är en riktig toppryttare? 

Jag anser alltså inte att ridskolehästar far så speciellt illa som folk verkar tro/tycka.

Men självklart, det spelar också stor roll vad det är för typ av häst. Den ska vara ganska stark mentalt, kunna ställa om från en ryttare till en annan. Hästen ska ha förmågan att kunna bära olika sorters ryttare. Den ska dessutom vara godmodig och schysst.

Det finns många som tycker att bara "tröga och sega" hästar ska gå på ridskola, men det är inget fel med att hästen har lite egen motor. det går tex inte att lära någon rida lätt som inte kan få hästen att trava för skänkeln mer än 5-6 steg i taget.

Den bästa ridskolehästen är den häst som kan bära en nybörjare på ryggen som har glappande tyglar och egentligen bara åker med, men också vara ridbar och en liten utmaning till en duktigare ryttare som vill ha ut mer av sin ridning är bara skritt-trav-galopp längs fyrkanten.

Sen är det ju så att om hästen jag sålt till ridskolan skulle visa sig inte alls lämpad för ridskola, så tror jag ju inte att den skulle bli långvarig där. En häst som inte trivs protesterar, antingen i boxen/stallet genom att vara sur eller agressiv eller på ridbanan, tex bocka/slå bakut/kasta av. Sådana hästar brukar få nya hem, för det är samma princip där, ridskolor har oftast inte ett sånt överskott av hästar/ponnyer att en/flera hästar kan tas ur lektion helt utan åtgärd. Men det är först när man provat som man vet att hästen inte passar som ridskolehäst!

Vad tycker ni om detta???