Tävlingsdebuten avklarad!

Efter en sömnlös natt och en massa stress äntrade vi banan, och gjorde vårt bästa. jag är så nöjd över min fina Häst!!! 
På vägen upp till klubben trodde jag att jag skulle åka av flera ggr, för hon va sjukt pigg, på och lite skuttig. Tvärvände och sprang iväg flera ggr, så jag fick bli lite arg på henne! Väl framme var hon så på tå, musik i högtalarna, en massa folk och hästar överallt! Orolig skulle jag kalla henne. Som tur var har vi klubbkompisar som är stabila på tävlingsplats, så vi fick en kompis att gå bredvid, i lugn och ro innan det var dags för framhoppning!
 
På framhoppningen var hon taggad på att springa, men var nog inte med på att vi även skulle hoppa. Lilla gick bra, men hon tvekade både på oxern och räcket.
När vi sen skulle få gå in på banan var det PALNIT! Läbbigt att gå in dit! Hon stod en stund, och bestämde sig sen att vara en duktig tjej och gå in.
Hon var jättetvekig i klass 1, så jag tog det säkra före det osäkra och la upp ett högt tempo. - Så hon skulle fokusera framåt, på uppgiften!
och som hon hoppade! Känslan var bra hela vägen runt, och jag tycker även att jag på ryggen red bra. teamwork var det!
 
I klass 2 var hon mer självsäker, men trött. Vi hoppade bara lilla och räcket på framhoppningen, för även om hon bjöd och hoppade så var hon inte alls lika kvick i tanke och ben som hon är när hon är som bäst.
Väl inne på banan(som hon nu gick in på utan tvekan) visste hon precis vad som skulle göras, och hon taggade till ordentligt! Rundan var hyfsad, ett nerslag på hinder nummer 5, ett räcke. Tror inte hon hann få upp benen i tid...
Sen så kom vi tokfel på hinder nummer 1 i fas 2, rev det + att jag hade hjälmen över ögonen. jag var tvungen att stanna och fixa till. sen tog vi ny galopp och hoppade. Fast glömde ett hinder! jag red fel alltså, men vad tusan gör det? hann hoppa näst sista och sista hindret innan jag blev uppmärksammad om det, och det var BRA språng, och det var viktigt att få avsluta med det. Skit i resultatet sen, vad kan man förvänta sig av en halvhispig höjdrädd matte och en elvaårig häst som aldrig tävlat?
 
Jag är så nöjd med Dagens prestationer! Ger min Häst all min beundran, för hon är liten och det var inte helt lätt, men hon går mycket på vilja och det är det jag tror är viktigast... Ger också mig själv en klapp på axeln, bra ridet och bra att vi gjorde det! 
 
Kärlek! <3 Foto: Celise Lindberg Gullström
 
Filmer kommer, och förhoppningsvis fler bilder!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0