Hästpresentation #4

Cazphian Zäta är Dumles stallkompis, och han är född i "lilla stallet" där Dumle bor. Jag var själv med och vakade veckorna innan cappie kom till världen, och jag fick bevittna nästan hela förlossningen.


Cappie är mamma Zephyritas andra föl, och han är född på en måndag, i Juni månad. Zeph gick över tiden, precis som med storebror "Zpecialen", och vi satt nattvaka i minst 2 veckor för att inte missa när han kom till världen.
Vid 20.15 den där måndagen gick vattnet, klockan 20.45 var nästan hela lilla Cappie ute. Han var så liten och hjälplös, och Mamma upp i dagen.


Cappie 1 dag gammal.

Efter att lilla fölet var fött lämnade vi stallet lite, för att återgå till "vardagen". När vi sedan skaffade Dumle blev det av en tillfällighet en stallplats ledig i lilla stallet. Eftersom våran andra ponny Gromit redan bor där bestämde vi oss för att även Dumle skulle få stå där.

Cappie var då dryga året, och en glad men lite ouppfostrad hingst. Stökig och bökig och lite småbitig. En riktig liten slyngel! Vissa dagar var det en kamp att få honom in och ut från hagen, för inte fattade han att akta människor inte!

Tiden gick iaf, och han växte och blev större... och ouppfostrad var han, hur mkt man än korrigerade så kom alltid slyngelfasonerna tillbaka. han är inkörd som 2-åring, men har varit med om en olycka med vagnen och fått halva rumpan uppskuren av en trasig skakel. Därför kan han ibland vara lite bakskygg.


Några dagar gammal...


I värsta slyngel-åldern.


Storebror "Zpecialen" i sin "slyngelålder". ;-P

Min syster Malin fick hjälpa till att sitta- och rida in Zpecialen när han var 3 år, och i början av sommaren 2012 var det dags för även cappie att få "börja skolan". Tyvärr gick det inte så bra den enda gång de försökte hänga på honom, och sen bröt hans matte armen och Malin blev sjuk, så hela projektet lades på is över sommaren. När hösten kom och armen var läkt var Malin fortfarande sjuk. Jag fick då frågan om jag ville hjälpa till, och det är ju klart. cappie tycker jag om, även om han kan vara en liten jäkel ibland. Och lite rädd och pirrig var jag, det måste erkännas.

Efter c.a 3 försök stod han faktiskt stilla när jag hänge på honom. På våren hade han ju kutat iväg med malin när hon skulle hänga, och det kom han väl ihåg, men med mutor och lock och pock gick det till sist. Vi fortsatte givetvis att hänga på honom tills det kändes ok, sen var det bara upp och sitta i sadeln. Då var jag rejält skakig i benen kan jag säga, och det tog ett tag för Cappie att vänja sig vid att han hade nåt på höger sida om sadeln. När det funkade att jag satt på honom tog vi några steg i taget, och därefter gick det fort, om man jämför med tidigare. Efter att han kunde ta 2 steg med mig på ryggen åkte det på ett par tyglar, och jag fick börja styra och stanna själv. Snart red jag i skritt och trav i ridhuset utan lina, och så blev det galopp. cappie har en härlig galopp, och han är en pigg och positiv kille.

Efter jul 2012 tog vi oss ut i skogen ihop med antingen hagkompisen Burre eller Mamma Zeph, och det var inga som helst problem. han är inte märkvärdigt tittig, han sticker inte, och han går framåt för ryttarens hjälper.

För snart en månad sen Visades Cazphian på 3-årstestet, där han fick 48 poäng och hoppdiplom. Zpecialen fick även han hoppdiplom på sitt 3-årstest, men Cappie är mycket finare både i temperament och till utseendet.

Just nu går Cazphian på bete och vilar sig efter en "termin i första klass", men jag hoppas att jag får fortsätta att vara delaktig i hans utbildning, för det är så roligt med projekt och speciellt där utvecklingen går stadigt framåt och man hela tiden siktar mot nya mål!


Quite Zepecial "Zpecialen" som 3-åring och en vecka gammal.


Cazphian Zäta "Cappie" någon dag gammal samt 1 år.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0